|
|
|
|
|
| 2009-09-24 | | Skär-går-den |
KRÖNIKA: Om du googlar på ordet ”skärgård” får du över sexhundratusen träffar. Först i listan är Wikipedia som behandlar Sveriges, Finlands och Zadars skärgård i Kroatien. Sedan träffar sökroboten Stockholms skärgård, så småningom också Åboland och även Åland. Googles image av skärgården är nationell.
|
| Vår gemensamma skärgård – en av världens största, med 45 mils sträckning sig från Finska viken över sydvästra Finland och Åland till östra Mälaren och med över 100.000 öar, som kan mäta sig med Windward Islands i Små Antillerna (övärlden från Guadelope ner till Grenada) eller l’Archipel de Tahiti i franska Polynesien – plottras bort i stycken.
Google har främst besökaren i siktet och träffarna blir därefter: utflykter, upplevelse och turism, uppdelat per nation och destination. Skärgårdens image är kobbar och skär som vältrar sig i solglitter, blå, blå vindar och vatten. Det är sommargästens perspektiv på skärgården, skärgården som semesterort dock delad av skatteundantag, skjutfält och naturskyddsområden. En vacker yta med skarpa gränser.
Det finns också andra länkar, om du fortsätter leta i Google. Du hittar fram till beskrivningar av skärgårdens natur och av människorna som bor där, deras levnadsförhållanden och samhällen. Du hittar till monografier över orter, rapporter om utvecklingsprojekt, miljöstudier och namnforskning. Du hittar till skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi och tidskriften ”Skärgård”. Du märker att skärgården är väl undersökt. Du märker att skärgården har starka gemensamma drag, under ytan.
Skärgården består mer av vatten än av land. Min hemkommun Kökar är 748 km2 men bara 58 km2 sticker upp ovanför ytan. Livet i skärgården utgår från vattnet som omger oss, som skiljer och förenar oss, som vi färdas på, som många av oss finner den sista vilan i. Hur lärde vi oss hitta på vattnen? Hur har vi genom århundradens samlade erfarenhet lärt oss var alla grund och grynnor ligger? Hur visar vi varann hur vi ska ta oss förbi dem med prickar, kvastar, lateralmärken, remmare, enslinjer och fyrar?
Vattnet är som bekant fruset ibland. I skärgården går vi, cyklar och kör bil på isarna. Vintrar med isvägar mellan Åland och Finland var bland annat åren 1985, 1986, 1987, 1994, 1996 och 2003. Den norra isvägen gick från Vårdö via Enklinge, Brändö och Iniö till Gustavs. Den södra isvägen gick från Vårdö via Kumlinge och Asterholma till Houtskär och Rimito. Vintern 2006 var det isväg mellan Rohukülu och Ormsö i Estland.
Vi lägger nät under isen, vi vet hur isarna skiftar färg och hur de låter. Vi talar om råkar, tärjor och den farliga bissjon, strömstutor, åbölor och hiding. Vi vet att isen ryker tre gånger innan den lägger sig.
Tag ett sjökort över skärgården och vänd upp den vita baksidan så har du den gemensamma vinterversionen. Av skärgården, inte skär-går-den.
Christian Pleijel
Skärgårdsutvecklare
Åland
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|