|
|
|
|
|
| 2010-03-08 | | Entreprenörskap 3.0 | 
KRÖNIKA: Med ett globalt beroende uppstår nya behov för företagsamhet och socialt entreprenörskap!
|
|
För några veckor sedan hölls en intressant konferens vid Roskilde Universitetscenter (RUC) om socialt entreprenörskap med 400 deltagare och massiv presstäckning. Man kan knappast betvivla att många platser i det danska samhället är i behov av initiativ där det sociala står i centrum. Men var finns det sociala entreprenörskapet?
Ungefär vid samma tidpunkt som konferensen så offentliggjordes samtidig den första Mastersuppsatsen i Socialt Entreprenörskap från Centrum för Socialt Entreprenörskap på RUC. Temat för Mastersuppsatsen var mycket brett. Och så ska det vara. Traditionellt har entreprenörer gått nya vägar och med initiativkraft försökt att visa nya möjligheter för mänsklig utveckling och samhällets omvandling. Hur ser de nya tendenser ut, vad angår socialt entreprenörskap?
Entreprenörskap 1.0 och 2.0
Det är decennier sedan, som jag glatt sjöng: "Jag började som en tidning pojke och var snabbt miljonär". Den typ av He-Man är en utdöende art som "framgångsrik modell" för en entreprenör. Välfärdssamhället har utvecklat många nya former av företagande och entreprenörskap. Ja, ni talar om att vi har en infrastruktur för att stödja entreprenörskap. Den offentliga sektorn, näringslivet och det civila samhället ingår här som en bland flera typer av hybrider i form av kooperativa kombinationer - som kompletteras av strukturfondens arbete – för att lansera nya typer av företagande.
Men eftersom det finns ett uppenbart behov av åtgärder, är det inte säkert att det blir ett initiativ som tvingar ekonomin att lösa problemet. Marknaden är den stora domaren! Nu identifierats som i debattdokumentet ”Välfärd, företagarnas väl”, många uppgifter som för närvarande finns i den offentliga sfären, som omsätts till olika former av företagande.
Ofta uppstår här friare former som omfattar det civila samhällets naturliga engagemang för att möta sociala utmaningar. Här är det ideella arbete ett kapitel i sig och det stöttar i stor utsträckning redan existerande organisationer (besöken, rådgivning, insamling, etc.).
Ett exempel är då äldre människor får hjälp ut i friska luften. Här fungerar välgörenhet på köpet för båda parter. Som ett annat typiskt exempel på framgångsrikt socialt företagande är ”Nattugglan” som bara tar hand om ett lokalt bostadsområde i Köpenhamn. Här har man kunnat spara in motsvarar 2000 DKR per familj i bostadsområdet.
Sociala ingenjörer
Alla kommer få tillräckligt med arbete och utmaningar i framtiden, sägs det. Ja, men frågan är var man lägger snittet. Tankesmedjan ”Måndag morgon”, valde att tillsammans med ett antal medarbetare ge förslag om hur välfärdsstaten skulle kunna omvandlas. De föreslår en strategi som innebär ingenting mindre än ett paradigmskifte, där okända pionjärer omvandlas till erkända välfärd partner. De föreslagna lösningarna är märkta av det danska välfärdssamhället är trycket på ett antal parametrar. Det finns två grundläggande skäl att vara kritisk mot den nya ”välfärdsföretagare” som tankesmedjan Måndag morgon med partners föreslår. Dels så ingår det inte i det globala nätverket där man exempelvis tar hänsyn till konsekvenserna av de minskade energiresurserna. Det föreslagna upplägger väger i stort sett enbart in de sociala konsekvenserna utan att överhuvudtaget väga in konsekvenserna för naturen och miljön. Dels tas inte heller de danska erfarenheterna av hållbar och förnybar energi inte alls med bland kriterierna. Snarare handlar det hela uteslutande om hur ett socialt entreprenörskap med fokus på ett folklig aktivitet ska kunna bidra till att förlänga livet för en redan övermogen samhällsforms vilket inte är något annat än ett slags socialt ingenjörsföretagande. Jag hoppas trots allt att vi under vårt luftrum kommer att få se medborgerliga och kooperativa rörelser växa fram. Kanske folk här har bättre möjligheter att utveckla nya vägar och former för samarbete, fri från marknadsdominans?
Nya trender
Med FN: s klimatkonferens i ryggen och med ett antal andra globala utmaningar, hängde vid horisonten, så är en ny utbildning som Masterprogrammet i socialt entreprenörskap viktig som en hjälp till att hitta nya vägar för mänsklig utveckling och gemenskap layout. Entreprenörskapsdagen på RUC pekade också på en rad nya möjligheter hämtade från vår globala omvärld. I flera föredrag pekade man på behovet av ett globalt hållbart ansvarstagande, där medborgarnas deltagande i beslutsfattande processer är helt avgörande, men även hur socialt entreprenörskap bidrar till utvecklingen av demokratin. Står vi här möjligtvis inför entreprenörskapets 3.0?
Niels Johan Juhl-Nielsen
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|